A Nordic Breeze

Den 18:e mars kastade vi loss från Punta Mita och seglade
mot Marquesas. Seglingen tog oss sjutton och ett halvt dygn till havs innan vi
var framme. Efter två dagars segling tog vi två dagars paus i Socorro Islands,
Mexikos sista utpost. Militären hälsade
på oss på båten och skrev noga ner alla våra och Breezes uppgifter. När vi
lämnat Socorro blev vår tid till sjöss så här:

–
Blått vatten, jobbiga vågor från sidan, Sabina
sjösjuk.

–
Motström 0,5 – 2,5 knop. Nästan hela tiden.

–
Ellas födelsedag! 11 år! Hurra!

–
Storsegel, gennacker, genua, fock och motor. Vi
använde allt, väder och vind fick avgöra vad.

–
Fiskfångst. Vi fick både tonfisk, bonito och
wahoo, och så en oväntad oönskad rödnäbbad tropisk fågel.

–
Vatten, sjövatten. Inte bara runt oss utan också
inne i båten. Aningens stressande att
leta läcka. Efter många timmars tömmande och torkande så visade det sig att det
var en gammal packning på roderstocken som behöver bytas nästa gång Breeze står
på det torra.

–
Vatten, dricksvatten från watermakern. Inget är så viktigt som rent vatten. Och
kanske ingen watermaker är så trögbjuden som vår? Salthalten här är så hög så trycket
i watermakern måste maximeras för att den över huvud taget ska producera
vatten. När den väl kommer igång går det fort, nästan fem liter per minut.

–
Mat. Jättegod fisk, färska grönsaker, kött och
massor med frukt gav oss varierad gourmetmat varje dag.

–
Fåglar. Vi hade väl aldrig kunnat tro att vi
skulle få deras sällskap hela vägen. Några boobies var enträgna liftare. Vi
ville inte ha dem med eftersom de lämnade sina oönskade visitkort på däck, till
slut fick vi lov att verkligen sparka ut dem.

–
Squalls. Vi sökte dem både på radarn och med
ögonen. Men inte för att jaga dem, undvika dem ville vi. Lyckades för det
mesta.

–
Iridiumtelefonen. Tack! Vad hade vi gjort utan
dina väderuppdateringar? Och fantastiskt att kunna ha mailkontakt med släkt och
vänner mitt ute på oceanen.

–
Kortvågskontakter varje dag med andra som också
kastat loss. Uppdatering på väder, strömmar och de andras positioner.

–
Drygt 2800 sjömils segling, ca 5250 km, resultatet
blev, förutom att komma fram, lite jobb. Vi kommer att reparera storsegel och
genua, göra ny förstärkning på biminin, skaffa ny inverter, och ny
batteriladdare samt reparera plottern och VHF-radion. Ja, och så packningen på
roderstocken.

–
Svartaste natten, blixtar och åska. Marquesas,
här är vi! Hiva Oas lilla hamn gav oss alla en kort, men hyfsat stilla natts,
sömn mellan den 6:e och 7:e april.

March the 18:th, we took off from Punta Mita
and sailed to Marquesas. The sailing took us seventeen and a half days at sea. We made a stop for two days at Socorro
Islands, the last Mexican outpost, after two days of sailing. The military came
to our boat and wrote down all the info about us and Breeze. After leaving the
Socorro, our time at sea was like this:

–
Blue sea with different waves from
the sides, Sabina seasick.

–
Countercurrent 0,5 – 2,5 knots.
Almost the whole time.

–
Ellas birthday! 11 years! Hurra!

–
Main, gennaker, genoa, jib and
engine. We used them all, depending on weather and wind.

–
Water, sea water. Not only outside,
but also inside. Pretty stressful trying to find the source of it. After many
hours of drying and cleaning we found the source of sea water, a leaking lip-seal
on the rudder that we need to change next time she is on the hard.

–
Water, drinking water from the watermaker.
There is nothing as important as clean water. And maybe nothing as hard to
please as our watermaker? The salinity level is so high that it takes the
highest pressure to make some water. But when it produces it is very efficient,
almost five liters per minute.

–
Fish! We got tuna, bonito and wahoo,
and an unexpected and unwanted red-billed tropicbird.

–
Food. Delicious fish, fresh vegetables,
meat and lots of fruit gave us gourmet dishes every day.

–
Birds. Some boobies really wanted to
hitch a ride. We didn´t want them on the boat when they gave us their white
business cards. In the end we really had to kick them out.

–
Squalls. We watched out for them by
eye and radar to avoid them. We succeded most of the time.

–
Iridium-phone. Thank you! What would
we have done without your weather updates? And amazing to be able to have
contact family and friends in the middle of the ocean.

–
SSB, Puddle Jump net, every day with
the others at sea. Updates you with weather, current and the others positions.

–
Sailing 2800 nm, or 5250 km, besides
reaching the destination that gives you some work. Not too much though, but we
will do some restitching on main, genoa and bimini, buy a new battery charger
and inverter and repair the plotter and VHF- radio. And the licking lip-seal.

–
The darkest night, lightning and
thunder. Marquesas, here we come! The small port in Hiva Oa gave all of us a short,
but pretty quiet, nights sleep the 6: th of April.